Har du en personlighetsstörning?
Det kan vara tufft att leva med en personlighetsstörning, men med psykiatrisk hjälp kan du hitta en balans. Lita på en specialist inom psykiatri som kan vägleda dig mot ett stabilt liv.
Se tillgängliga tider
Se alla priser
Personlighetsstörning (kortversion)
- Bestående mönster av beteende, kognition och inre upplevelser
- Kluster av personlighetsstörningar inkluderar excentriska, dramatiska och ångestfyllda störningar
- Det kan bero på genetiska eller miljömässiga faktorer
- Diagnostisering av en personlighetsstörning ställs genom kliniska intervjuer och psykologiska bedömningar
- Behandling sker med psykoterapi och medicinering
- Man kan hantera personlighetsstörningar med hjälp av olika strategier
- Du kan boka tid hos en av våra skickliga psykiatriker på Specialistipsykiatri
Vad en personlighetsstörning kan innebära
Personlighetsstörningar är psykiska problem som gör att människor agerar och tänker på ett annorlunda sätt än vad de flesta förväntar sig och som kan leda till stora problem i umgänget med andra i skolan eller på jobbet.
Behandla en personlighetsstörning med empatisk hjälp!
Människor inser ibland inte hur allvarliga en personlighetsstörning kan vara, vilket kan leda till att de lider länge utan att få rätt hjälp. På specialistipsykiatri.se tror vi på att ta hand om dig. Om du upptäcker mönster i ditt beteende, tänkande eller dina känslor som gör det svårt för dig att klara av saker i livet, kom och prata med oss. Vi finns här för att stödja dig och hjälpa dig att må bättre.
Olika kluster av personlighetsstörningar
Personlighetsstörningar delas in i tre grupper utifrån deras egenskaper och symptom:
Kluster A: Udda eller excentriska störningar
Paranoid personlighetsstörning:
Kännetecknas av en genomgripande misstro och misstänksamhet mot andra och du kan:
- Ha svårigheter med att anförtro sig åt andra, inklusive vänner och familj
- Ha mycket svårt att lita på andra, eftersom du tror att de ska utnyttja dem
- Ha svårigheter med att slappna av
- Uppfatta hot och faror i vardagliga situationer, oskyldiga kommentarer eller slumpmässiga blickar som andra inte ser
Schizoid personlighetsstörning:
Detta tillstånd innebär att man drar sig undan från sociala relationer och visar ett begränsat känslomässigt register:
- Svårigheter att knyta nära relationer
- Föredrar självständighet och ensamhet
- Föredrar oberoende och avskildhet
- Saknar glädje i aktiviteter
- Har minimalt intresse för intimitet eller sex
- Svårigheter med emotionell närhet eller anknytning
Schizotypisk personlighetsstörning
Kännetecknas av akut obehag i nära relationer, kognitiva eller perceptuella förvrängningar och excentriskt beteende och man kan:
- Uppleva förvrängda tankar eller uppfattningar
- Tycka att det är extremt svårt att etablera nära relationer
- Uttrycka sig på ett okonventionellt sätt som andra tycker är ovanligt, vilket gör det svårt att knyta band med dem
- Tro på förmågor som att kunna läsa tankar eller ha ett ”sjätte sinne”, vilket kan orsaka att man isolerar sig från dem som inte delar dessa övertygelser
- Känna sig orolig och spänd i närheten av människor som inte förstår eller delar samma övertygelser relatera till andra
Kluster B: Dramatiska, emotionella eller oberäkneliga störningar
Antisocial personlighetsstörning
En drabbad person kan ha följande symptom:
- Utsätta sig själv för farliga situationer, ofta utan att tänka på konsekvenserna för varken sig själv eller andra
- Göra saker som är riskabla eller olagliga, vilket kan leda till problem med lagen
- Uppvisa beteenden som andra finner obehagliga
- Lätt bli uttråkad och agera impulsivt, vilket kan leda till svårigheter att behålla ett långvarigt arbete
- Visa aggression och ofta hamna i konflikter
- Ha svårt för empati, sakna ånger eller skuldkänslor för att ha behandlat andra illa
- Agera på ett sätt som bortser från andras välbefinnande för att tillfredsställa dina egna önskningar och prioriterar sina behov framför andras
- Har en historik av att ha diagnostiserats med beteendestörning innan 15 års ålder
Borderline personlighetsstörning:
Kännetecknas av instabilitet i relationer, sin självbild och känslor, samt utpräglad impulsivite och kan uppleva:
- Intensiv rädsla för att bli övergiven, vilket leder till försök att förhindra detta eller att stöta bort människor
- Snabbt skiftande och intensiva känslor, som kan växla mellan glädje och självförtroende till nedstämdhet inom loppet av några timmar
- Osäkerhet om sin identitet och livsmålen påverkas starkt av andra
- Svårigheter att etablera och upprätthålla stabila relationer eller vänskaper
- Impulsivt beteende med risk för skada (t. ex. överätande, missbruk, vårdslös körning)
- Självmordstankar och självskadebeteende
- Ihållande känslor av tomhet och ensamhet
- Svårigheter med att hantera ilska
- Svårigheter med att lita på andra
- Samtidiga psykiska problem såsom ångest, depression, ätstörningar och posttraumatiskt stressyndrom (PTSD)
När man känner mycket stress kan man
- Känna sig paranoid
- Uppleva psykotiska episoder, såsom hallucinationer eller vanföreställningar där man uppfattar saker som andra inte ser
- Känna sig avtrubbad eller ”frånvarande” och inte minnas saker särskilt väl efter att de har inträffat (kallas dissociation)
Histrionisk personlighetsstörning:
Innebär överdriven emotionalitet och uppmärksamhetssökande beteende och man kan:
- Uppleva betydande obehag när man inte är i centrum
- Känna sig tvingad att underhålla andra
- Ständigt söka eller vara beroende av andras godkännande
- Fatta impulsiva beslut
- Uppträder flirtigt eller provocerande för att få uppmärksamhet
- Får rykte om sig att vara dramatisk och mycket känslomässig
- Påverkas lätt av andra
Narcissistisk personlighetsstörning:
Kännetecknas av grandiositet, behov av beundran och brist på empati och man kan:
- Tro att det finns särskilda skäl som gör att man är annorlunda, bättre eller mer berättigad än andra
- Ha bräcklig självkänsla och förlita sig på andra för att bekräfta sitt värde och tillgodose sina behov
- Känna sig upprörd när andra ignorerar dem eller inte ger dem det de tycker att de förtjänar
- Avundas andras framgångar
- Prioritera sina egna behov framför andras och förvänta sig att de ska göra detsamma
- Uppfattas som självisk, avvisande eller omedveten om andras behov
Kluster C: Ängsliga eller räddhågade personlighetsstörningar
Ängslig personlighetsstörning
Kännetecknas av social hämning, känslor av otillräcklighet och överkänslighet för negativ bedömning och man kan:
- Undvika arbete eller sociala åtaganden som kräver interaktion med andra
- Förvänta sig kritik och ogillande och vara mycket känslig för det
- Ständigt oroa sig för att bli utsatt och avvisad
- Frukta att bli hånad eller skämmas av andra
- Undvika att bilda relationer, vänskaper och intimitet på grund av rädsla för avvisande
- Känna sig ensam, isolerad och underlägsen jämfört med andra
- Tveka att delta i nya aktiviteter av rädsla för att skämma ut sig
Osjälvständigt personlighetssyndrom
Innebär ett genomgripande och överdrivet behov av att bli omhändertagen, vilket leder till undergiven och klängig beteende och man kan:
- Känna sig beroende, sårbar och oförmögen att fatta beslut eller hantera dagliga uppgifter utan hjälp
- Tillåta eller förvänta sig att andra rör vid en
- Säga ja till saker man inte håller med om eller ogillar för att undvika ensamhet eller förlora någons stöd
- Ha en stark rädsla för att bli övergiven och behöva klara sig själv
- Kämpa med låg självkänsla
- Uppfatta andra som mer kapabla än sig själv
- Tillat eller forvent at andre tar på
- Si ja til ting du er uenig i eller misliker for å unngå ensomhet eller miste noens støtte.
- Ha en sterk frykt for å bli forlatt og måtte klare deg alene.
- Slite med lav selvtillit.
- Oppfatte andre som mer kapable enn deg selv.
Tvångsmässigt personlighetssyndrom
Det omfattar följande symptom och man kan:
- Ha ett starkt behov av att allt ska vara ordnat och kontrollerat
- Sätta orealistiskt höga krav på sig själv och sin omgivning
- Tro att sitt sätt att göra saker på är överlägset
- Uppleva ångest när man gör eller bevittnar misstag
- Känna sig mycket orolig när saker inte är perfekta
Orsaker och riskfaktorer som finns
Personlighetsstörningar kan uppstå på grund av en kombination av faktorer som gener, uppväxt och hur man mår på insidan.
Genetiska faktorer
- Familjehistorik: Om någon i din familj har en personlighetsstörning kan du ha en högre risk att också få den.
- Genetisk benägenhet: Vissa egenskaper man föds med kan öka risken för att utveckla en personlighetsstörning.
Miljöfaktorer
- Barndomstrauma: Dåliga upplevelser i ung ålder, som övergrepp eller att inte känna sig trygg hemma, kan öka risken för att utveckla en personlighetsstörning.
Riskfaktorer
- Historik av andra psykiska störningar: Att ha andra psykiska störningar kan öka risken.
- Drogmissbruk: Missbruk av droger eller alkohol kan förvärra symptomen och bidra till utvecklingen av en personlighetsstörning.
Hur man diagnostiserar en personlighetsstörning
I Sverige kan en personlighetsstörning diagnostiseras med hjälp av följande:
Kliniska intervjuer:
- Strukturerade och semistrukturerade intervjuer: Verktyg som Structured Clinical Interview for DSM 5 (SCID 5) och International Personality Disorders Examination (IPDE) används ofta.
- Ostrukturerade intervjuer: Psykologer och psykiatriker kan också genomföra öppna intervjuer för att förstå patientens historik, symptom och funktion.
Psykologiska bedömningar:
- Självskattningsformulär: Instrument som Personality Diagnostic Questionnaire (PDQ 4) och Millon Clinical Multiaxial Inventory (MCMI) hjälper till vid den initiala screening av olika personlighetsstörningar.
- Beteendeobservationer: Kliniker observerar patienter i olika miljöer för att förstå hur de interagerar med andra och reagerar på olika situationer.
Hur man behandlar olika personlighetsstörningar
I Sverige kan en behandling av personlighetsstörning ske med hjälp av följande tekniker, beroende på typ:
Psykoterapi
- Dialektisk beteendeterapi (DBT): DBT används ofta vid borderline personlighetsstörning (BPD) och fokuserar på att lära ut hanteringsstrategier för att hantera känslor, minska självdestruktivt beteende och förbättra relationer.
- Kognitiv beteendeterapi (KBT): KBT är effektivt vid olika personlighetsstörningar och hjälper patienter att identifiera och förändra maladaptiva tankemönster och beteenden.
- Schematerapi: Integrerar aspekter av KBT, psykoanalytiska teorier och anknytningsteorier för att behandla djupt rotade mönster i olika personlighetsstörningar.
- Mentaliseringsbaserad terapi: Fokus på att förbättra patienternas förmåga att förstå sina egna och andras psykiska tillstånd, används ofta vid borderline
Medicinering
Även om det inte finns några läkemedel som är specifikt avsedda för de olika personlighetsstörningarna, används följande:
- Antidepressiva läkemedel
- Antipsykotiska läkemedel
- Humörstabiliserande läkemedel
Hur man kan hjälpa sig själv
Om man har en personlighetsstörning kan varje dag kännas som en kamp, och det kan finnas tillfällen när allt känns för mycket, men det finns strategier som kan hjälpa till för att hantera situationen.
Vad du kan göra idag
Om du har en personlighetsstörning kan varje dag kännas som en kamp, och det kan finnas tillfällen då allt känns för mycket. Det finns strategier för att hantera detta som kan hjälpa.
Om man upplever depression, nedstämdhet eller ensamhet
- Andningsövningar
- Sätta på sin favoritmusik och dansa eller sjung med
- Delta i praktiska aktiviteter som att reparera eller tillverka något. Gör något kreativt
- Skriv en dagbok
- Ta en dusch, vissa tycker att en kall dusch kan vara särskilt hjälpsam
Om om känner sig orolig, panikslagen eller spänd
- Gör en varm dryck och njut av den långsamt, fokusera på smaken, doften och känslan av koppen i händerna
- Ta tio djupa andetag, räkna varje andetag högt för att lugna hjärnan
- Skriv ner detaljer om nuvarande omgivning, såsom tid, datum och färger på väggar och möbler, för att förankra sig i nuet
- Ta ett varmt bad eller en varm dusch, vilket kan skapa en lugnande miljö och ge en behaglig fysisk känsla som kan förbättra ditt humör
Om man känner sig dissociativ eller distanserad
- Andas långsamt
- Lyssna på omgivningens ljud
- Gå barfota
- Svepa in sig i en filt och känna dess värme och trygghet
- Ät eller lukta på något med stark smak eller doft för att stimulera dina sinnen
Om man vill skada dig själv
- Sätt tejp eller plåster på huden och dra av det
- Håll isbitar mot det ställe man vill skada sig själv
- Ta en kall dusch
Vad man kan göra långsiktigt
Att ta sig tid att prioritera sitt välbefinnande kan göra stor skillnad för hur man mår. nedan följer några förslag:
- Prata med någon (man kan till exempel skicka ett mejl till hei@spesialistipsykiatri.se om något bekymrar dig eller boka en tid)upprör dig eller boka en tid)
- För en humördagbok
- Planera för tuffa perioder
- Gör en egenvårdslåda
- Hitta strategier för att hantera självskadebeteende
- Testa mindfulness och avslappningsövningar
- Försök med kamratstöd
- Ta hand om din fysiska hälsa
Var inte blyg! Få den hjälp du behöver idag!
Att leva med en personlighetsstörning kan vara utmanande, men man behöver inte hantera det på egen hand. Våra psykiatriker på specialistipsykiatri.se är experter på att hantera komplexa personlighetsstörningar. Om du eller någon du bryr dig om upplever psykiska problem, kontakta oss. Vi finns här för att hjälpa till på alla sätt.
Vanliga frågor
Vilken personlighetsstörning är svårast att behandla?
Personlighetsstörningar i kluster B är inte lika vanliga som de andra, men är oftast svårast att behandla.
Hur kan en personlighetsstörning påverka någons liv?
Att ha en personlighetsstörning kan verkligen påverka livspusslet, likaså familj och vänner, men det finns människor som kan hjälpa och stödja dem.
Hur bokar jag en tid?
Du kan kontakta specialistipsykiatri.se för att boka ett möte och prata om dina bekymmer i en trygg miljö.